I taket i utställningens första rum rörde sig Christian Partos konstverk Focus, den vänliga chatboten Klara samtalade med besökarna om utställningens ämnen och på en kollagevägg kunde besökaren se film, föremål och bilder som representerade de kommande tolv rummen i utställningen.
Den interaktiva ljusinstallationen Focus var speciellt gjord för denna utställning och lokalen på Liljevalchs. Pulserande ljusstavar rörde sig i rummets tak och när besökare rörde sig under verket valde verkets trackning-system ut en person som ljusstavarna följde och “fokuserade” på.
I salen kunde besökarna kommunicera med den vänliga AI-chatboten Klara, gjord i samarbete med AI Sweden och inspirerad av karaktären Klara i Kazuo Ishiguros roman Klara och Solen.
Här fanns också en krossad evighetsmaskin, videoverket Time Machine av Ann Lislegaard och neonverket All this for what av Dana Sederowsky samt en kollagevägg med glimtar av utställningens kommande tolv rum.
Den krossade evighetsmaskinen är ett föremål som donerades till Tekniska museet 1930. Konstruktören hade använt all sin tid under många år fram till sin död för att förbättra maskinen, vilket medförde en stor tragedi för familjen. Ärendet ansågs så känsligt att museet förband sig att hålla konstruktörens identitet hemlig och inte visa föremålet på 25 år.
